Klimatanpassning

andreas Miljö och klimat

Idag tänkte jag grotta ner mig lite extra i ett område som jag tidigare har skrivit en del om under mitt andra år på universitet, nämligen klimatanpassning. När man talar om åtgärder för klimatet talas det främst om mitigerande åtgärder, dvs. åtgärder som syftar till att reducera samhällets påverkan på naturen som exempelvis minskade utsläpp eller ett ökat upptag av växthusgaser. Trots mitigerande åtgärder är klimatet i en ständig förändring och det är viktigt att samhällen anpassar sig mot de framtida effekter som ej går att förhindra, denna form av åtgärd kallas för klimatanpassning. Värmeböljor och ökade risker för översvämningar, ras och skred är några av de effekter som kan bli allt mer vanligt förekommande i framtiden. För att minska de negativa konsekvenserna är det viktigt att arbeta med klimatanpassning.

Klimatanpassning i Sverige
I Sverige är det främst kommunerna som har det yttersta ansvaret i att implementera klimatanpassningsåtgärder och spelar därför en mycket viktig roll. Runt om i landets kommuner finns goda exempel på hur klimatanpassning har skapat nya möjligheter. I Karlstad har man kombinerat frågan med framtida översvämningsrisker och efterfrågan på vattennära bostäder, Resultatet? Flytande Bostäder! Sjögången som boendet kallas för består av sammanlagt 12st lägenheter fördelat på två betongpontoner. Bostäderna är följsamma mot yttre förhållanden och klarar av vattenståndsskillnader på 2,5 meter. I Östergötland testar lantbrukare att odla den sydamerikanska grödan quinoa. Quinoa växer vanligtvis högt upp i Anderna och klarar därför av torra förhållanden och skiftande temperaturer, förhållanden som kan komma att bli allt vanligare i Sverige och Östergötland enligt SMHI. Det finns som sagt många exempel på klimatanpassning och ännu fler går det att läsa om på SMHI´s hemsida: https://www.smhi.se/klimat/klimatanpassa-samhallet/exempel-pa-klimatanpassning.

Med hänsyn till de goda exemplen finns det även gott om utrymme vad gäller utvecklingspotentialen i det kommunala klimatanpassningsarbetet. I en enkätundersökning genomförd av Svenska miljöinstitutet och svensk försäkring svarade 59% av de 202 deltagande kommunerna att de har genomfört klimatanpassningsåtgärder, 61% svarade nej på frågan om kommunen följer upp och utvärderar sitt klimatanpassningsarbete och enbart 41% har beslutat i kommunfullmäktige eller kommunstyrelse att arbeta med klimatanpassning. IVL (svenska miljöinstitutet) och svensk försäkring påpekar att det är svårt att driva ett långsiktigt klimatanpassningsarbete utan ett politiskt mandat. Om kommunerna spelar en sådan viktig roll i det svenska klimatanpassningsarbetet, varför görs då inte mer? Det finns en stor mängd forskning som just undersökt vilka utmaningar och barriärer som en kommun vanligtvis står inför i sitt klimatanpassningsarbete. Konflikterande samhällsintressen, miljöfrågans skiftande prioritering på den politiska agendan, en händelsebaserad riskhantering och ett bristande samarbete mellan olika sektorer är några av de faktorer som påverkar det kommunala klimatanpassningsarbetet (Storbjörk, 2010, Hjerpe et al, 2013, Uggla & Lidskog, 2006). I våras genomförde jag och en klasskamrat en egen intervjustudie (B-uppsats) där vi undersökte just begränsningar för klimatanpassning. I vår studie genomförde vi kvalitativa intervjuer med tjänstemän på tre olika stora kommuner för att på så sätt kunna jämföra resultaten och se om kommunstorleken påverkade klimatanpassningsarbetet. Utifrån analysen av intervjumaterialet fann vi att den mindre kommunen hämmades av bristande administrativa- samt ekonomiska resurser medan i de större kommunerna fanns brister i tvärsektoriella samarbeten, något som den mindre kommunen ej hade problem med då alla deras avdelningar var samlade på ett enda kontor. Styrkan hos de större kommunerna var att de hade tillgång till resurser och på så sätt kunde prioritera klimatanpassningsfrågan politiskt.

Om du vill veta mer om klimatanpassning så finns det mycket att läsa på www.klimatanpassning.se som drivs av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.

Källor:
Hjerpe. M, Storbjörk. S, Alberth. J. 2013. “There is nothing political in it”: Triggers of local political leaders´ engagement in climate adaptation. The international journal of justice and sustainibility.
SMHI. (2018). Flytande bostäder i Karlstad, fördjupning. URL: https://www.smhi.se/klimat/klimatanpassa-samhallet/exempel-pa-klimatanpassning/flytande-bostader-i-karlstad-fordjupning-1.120516?l=null&l=null (Hämtad 2019-01-15)
SMHI. (2018). Satsning på quinoaodling i Östergötland. URL: https://www.smhi.se/klimat/klimatanpassa-samhallet/exempel-pa-klimatanpassning/satsning-pa-quinoaodling-i-ostergotland-1.128581?l=null (Hämtad 2019-01-15)
Storbjörk. S, Graninger. G, Knuthammar. C. (2010). Klimatets krav på samhället. Stiftelsen Vadstena forum.
Thörn. P, Matschke Ekholm. H, Nilsson. Å. (2017). Klimatanpassning 2017 -så långt har kommunerna kommit Enkätundersökning och kommunrankning. Svenska miljöinstitutet.